Katarina I av Ryssland

Katarina I av Ryssland

Kvinna 1684 - 1727  (43 år)    Har 9 anor och 3 ättlingar i detta släktträd.


Personlig information    |    Media    |    Alla

  • Namn Katarina I av Ryssland 
    Född 15 Apr 1684 
    Kön Kvinna 
    Yrke Äktenskapet saknar all grund men redovisas curiöst 
    Död 17 Maj 1727 
    Ålder 43 år 
    Noteringar 
    • Myten att Katarina I av Ryssland skulle vara svenska, av släkten Rabe, går långt tillbaka i tiden. Redan 1758 - 31 år efter Katarinas död så skrivs ett dokument som ofta används för att hävda att myten är sann. Dokumentet är skrivet av Lars Kinström som i sitt andra gifte var gift med Anna-Maria Bergendahl. Hon hade tidigare varit gift med Johan Rabe vars släkt dokumentet beskriver och där man påstår att Katarina tillhörde släkten Rabe. Då Lars äldsta son och Anna-Marias äldsta dotter var gifta med varandra och hade barn så kan man förstå Lars Kinströms intresse för den Rabeska släktens koppling till Katarina I av Ryssland.
    • Många rykten cirkulerade under 1700-talet och 1800-talet. Speciellt runt 1810 skrevs mycket i Stockholms olika tidningar. Utdrag kommer senare att läggas in här.
    • Det pratas om ett brev skrivet av Steph. Hellstadius 1727 och avskrivet och vidimerat av l S.G. Vilskman. Det skickade till någon i ätten Rabe. Hellstadius var en avlägsen släktning till familjen Rabe. Detta brev finns publicerat i en bok som finns på Borås bibliotek som ej finns till utlåning.
      Det finns också med i en bok i 5 delar som berättar en del om myten. Boken heter "Försök till en korrt beskrifning om Skara stift" och skrevs av P.E. Lindskog 1812-1816. Här hänvisas också till ett brev skrivet av adjunkten i Rångedala Mårten Sundbom och skickade till Prosten Doktor Sven Wilskman 1745.
    • 1880 utgav J.Grot en artikel om Katarina I härkomst i boken Historiskt bibliotek / utgiven av Carl Silverstolpe I Stockholm 1875-1880. Artikeln sammanfattar de rykten som var i svang i Sverige och går sedan in på en brevväxling mellan Makarov i Petersburg och Repnin i Riga. Båda var i Katarinas tjänst. Brevväxlingen handlar om människor som troligen var släkt med Katarina.
    • Svenska släktkalendern 1917 innehåller en beskrivning av släkten Rabe, där man med bestämdhet avvisar alla tankar på att släkten skulle vara släkt med Katarina I av Ryssland.
    • Birgit Th. Sparre skriver en "julsaga" i Ulricehamnsbygdens jul 1953 som jag helst skulle vilja återge i sin helhet men som här bara blir ett referat. "Den helige Olofs Krona" tolkar jag som en saga men är intressant för den berättar om en annan myt som går ihop med Katarinamyten. Om någon vet mer om grunderna för denna myt så hör gärna av er.
    • Sven Rabe skrev en artikel i Sjuhäradsbygdens jul 1947 med en del intressanta infallsvinklar.
    • I våra uppslagsböcker står det inte mycket om henne. I Svensk uppslagsbok 1956 år upplaga, som hämtar sina uppgifter ur J. Grots artikel från 1880, säger man att hon är en möjl. dotter till en litauer Samuel Skavronskij,.
    • Nationalencyklopedin 1993 hävdar med bestämdhet att hon var Litauiska men i sitt första äktenskap gift med en svensk dragon. Nationalencyklopedin ger dock ingen referens till varifrån man hämtat informationen.
    • I tidningen Populär Historia nr 3/96 finns en artikel om Katarina I där Charlotta Sjöstedt presenterar vad som verkar vara den idag mest vedertagna källan säger.
    • Varje gång någon hittar Lars Kinströms dokument, bland tingsprotokollen, så väcks myten till liv igen. Jag fann den där 1992 med hjälp av genealogiska föreningen. och nyligen fann släktforskaren Rolf Ekelund den och skrev en rad till Populär Historia.

    • --------------------------------------------------------------------------------
    • En helt annan variant på myten lever i Jämtland. För en tid sedan fick jag ett mail som berättar att där tror man att Katarina hade ättlingar i Jämtland. Själv var hon från Tavestehus i Finland och först gift med regementskvartermästare Bertil Clas Hasselkvist vid Åbo läns infanteriregemente. Många ättlingar finns kvar i Jämtland idag. Även i Jämtlandsvarianten förekommer en brudkrona.

    • Katarina föddes som Marta Elena Skowronska och var dotter till en livländare, Samuelis Skavronskis. (Berättelsen att hon varit dotter till den i Västergötland bosatte svenske kvartermästaren Rabe saknar all grund.)

      Katarina kom tidigt i främmande personers vård och blev 1702 gift i Marienburg (i Livland) med en svensk soldat, dåvarande ryttaren vid Livländska adelsfanan Johan Kruse (eller Cruhs). Strax efter bröllopet togs Marienburg genom kapitulation. Katarina bortfördes som segrarens byte och kom, efter att ha passerat ett par mellanhänder, till furst Mensjikov. När Kruse 1708 (då "förare") ville ingå nytt äktenskap, med en änka Sofia Richter, meddelade han inför konsistoriet i Pärnu i nuvarande Estland, enligt dess ännu i behåll varande protokoll, att Katarina var köpmansdotter från Polen (antagligen Litauen eller polska Livland), och en major von Heinen berättade i en till konsistoriet insänd skrift, att han efter Dorpts (Dorpat? Svenskt namn för den gamla universitetstaden Tarto i Estland) kapitulation (1704) sett Katarina i Narva, att hon då varit hos "Menschenkopf" (Mensjikov) och med denne haft två barn samt att hon inte ville återknyta förbindelsen med sin förste man, "emedan hon nu hade det så bra som en prinsessa". 1710 var Kruse sergeant vid överste Karl Nieroths regemente, och det är antagligt, att han med detta regemente vid Revals (Tallinn) kapitulation (28 september 1710) råkade i rysk fångenskap. Hans senare öden är inte kända.

      Hos Mensjikov fick tsar Peter den store se Katarina. Fängslad av hennes skönhet och vinnande sätt, tog Peter henne till älskarinna, och hon förstod att med klok beräkning göra sig oumbärlig. Hon övergick 1703 till rysk-ortodoxa kyrkan och fick därvid namnet Katarina Aleksejevna (namnet Aleksejevna fick hon efter tronföljaren Aleksej, som var hennes dopfadder). 1707 blev hon hemligt förmäld med Peter och födde honom (förutom några i späd ålder avlidna barn) 1708 dottern Anna (sedermera förmäld med den i Sveriges historia bekante Karl Fredrik av Holstein-Gottorp) och 1709 dottern Elisabet (sedermera rysk tsarinna).

      Hon följde Peter 1711 i det turkiska kriget och räddade genom sin rådighet den ryska hären från fullkomlig undergång, när den av turkarna blivit omringad vid Pruth. Hon deltog nämligen i förhandlingarna mellan ryske befälhavaren och storvesiren, vilken med mutor förmåddes sluta fred. Peter visade sin tacksamhet genom att 1713 offentliggöra sitt giftermål med henne. 1718 blev hon förklarad för tsarinna och 1724 krönt i Moskva.

      Efter Peters död, 1725, blev den av honom till hans efterträdare bestämda Katarina med Mensjikovs hjälp utropad till monark. Som sådan har hon lämnat ett dåligt eftermäle. Mensjikov, med vilken Katarina åter trädde i ett intimt förhållande, var Rysslands verklige monark samt regerade despotiskt och utan duglighet. Den ynnest Katarina slösade på sin måg och det holsteinska partiet var förhatlig för ryssarna. Hovet var en skådeplats intriger och utsvävningar.
    Person-ID I67782  190907
    Senast ändrad 6 Dec 2012 

    Far NN Rabhe,   d. 1684 
    Mor Elisabet Morits 
    Familjens ID F8004  Familjeöversikt  |  Familjediagram

    Familj Pjotr Aleksejevitj Romanov (Tsar Peter I av Ryssland),   f. 9 Jun 1672, Moskva, Ryssland Hitta alla personer med händelser på denna plats,   d. 8 Feb 1725  (Ålder 52 år) 
    Barn 
     1. Anna Romanova,   f. 1708,   d. 1728  (Ålder 20 år)
     2. Elisabet Romanova,   f. 1709,   d. 1762  (Ålder 53 år)
    Senast ändrad 6 Dec 2012 
    Familjens ID F8005  Familjeöversikt  |  Familjediagram

  • Foton
    KatarinaIavRyssl.JPG
    KatarinaIavRyssl.JPG