Adolph Ludvig Christiernin

Adolph Ludvig Christiernin

Man 1765 - 1842  (77 år)    Har 30 anor men inga ättlingar i detta släktträd.


Personlig information    |    Media    |    Alla

  • Namn Adolph Ludvig Christiernin 
    Född 28 Feb 1765  Ekolsund, Husby Sjutolft (C) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    Kön Man 
    Yrke Överste; C Karelska Dragonreg RSO 
    Död 13 Sep 1842  Åbo, FINLAND Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    Ålder 77 år 
    Noteringar 
    • MERITER
      Förare vid Älvsborgs regemente 17 febr. 1778; transporterad till Upplands regemente 30 aug. 1781; förare och bataljonsadjutant vid Svea livgarde 7 jan. 1783; beridare hos hertig Fredrik Adolf 10 febr. 1783; stabsfänrik vid Jämtlands dragonregemente 30 apr. 1783; understallmästare hos hertig Fredrik Adolf 20 juli 1783; kornett vid regementet 10 aug. 1783; erhöll fänriks indelning vid överstelöjtnantens kompani 12 apr. 1786; löjtnant vid Bergs kompani av samma regemente ävenledes 12 apr. 1786; löjtnant vid änkedrottningens livregemente 14 dec. 1786; kapten i regementet ävenledes 14 dec. 1786; genom tjänstebyte stabskapten vid regementet maj 1788; genom tjänstebyte v. korpral vid livdrabantkåren 17 mars 1791; korpral därstädes (med majors lön) 8 apr. 1793; överstelöjtnant vid karelska lätta dragonkåren 17 maj 1.795; chef för samma kår 15 apr. 1803; överste i armén 1 maj 1810; erhöll avsked 6 sept. 1810. RSO 1808.
    • BIOGRAFI
      C: s namn har blivit känt genom Runebergs dikt »Fältmarskalken» i Fänrik Ståls sägner, och över halva hans levnad förflöt i Finland. Han var emellertid född i Uppland. Fadern, som var hovkamrer, hade i ett föregående gifte fem barn; i det senare giftet var C. äldst av åtta syskon. Modern hade före äktenskapets ingående varit kammarfru.
    • C: s militära karriär började vid Älvsborgs regemente, men sin första officersfullmakt fick han vid Jämtlands dragonregemente, där han i tur och ordning befordrades till löjtnant för att sedan i samma grad övergå till änkedrottningens livregemente. Med detta deltog han i 1788 —90 års krig i Finland och bevistade därunder affären vid Fredrikshamn 1788 och reträtten från Anjala 1790. Efter kriget fick C. transport till livdrabantkåren, som han tillhörde i fem år. När J. A. Sandels utnämndes till generaladjutant av flygeln, fick C. efterträda honom som överstelöjtnant och sekundchef för karelska 'dragonkåren (1795). Denna, befordran blev emellertid indirekt anledning till mycket obehag för C. För att uppbringa den nödvän- diga ackordsumman skaffade han sig borgen av en fältkamrer K. J. Söderborg, mot avlämnande av en revers, vilken skulle ligga som hypotek hos borgesmannen. Någon tid därefter begick emellertid Söderborg självmord, efterlämnande en betydande balans. C: s revers togs i mät bland boets tillgångar och måste inlösas, oaktat han ej bekommit någon valuta därför. Ännu värre var, att han utsattes för misstankar att på något sätt ha varit invecklad i Söderborgs försvinnande. Då ryktet härom nådde Gustav IV Adolf, intogs konungen i så hög grad mot C., att denne sedan regelbundet gick miste om de utmärkelser, som brukade, åtfölja den militära karriären. År 1803 blev han emellertid chef för dragonkåren, och i denna befattning upplevde han kriget 1808—09.
    • Karelska dragonkåren tillhörde enligt arméns ständiga indelning tredje brigaden. Den första tiden efter krigsutbrottet förflöt, utan att några märkliga händelser rörande C. äro att anteckna, men i J. A. Cronstedts rapport över slaget vid Revolaks 26 apr. 1808 namnes han i anledning av visad tapperhet. Han anförde en vänsterkolonn, som bestod av två infanteribataljoner med tvenne kanoner och hade i uppdrag att framrycka längs Siikajokiåns ena strand. I trots av detta sitt befäl erbjöd han sig att gå i spetsen, för Savolax infanteriregemente och lyckades fördriva ryssarna från flera gårdar, där de tagit ställning, samt deltog slutligen i stormningen av prästgården. För dessa sina bedrifter belönades C. med svärdsorden. När Sandels i aug. samma år befann sig vid Toivola invid Kalavesisjön, sände han C. att med 300 man på båtar taga sig fram till Varkaus för att uppsnappa ryssarnas förråd av livsmedel. C. lyckades emellertid av olika anledningar ej komma fram till målet, men han tog sig oantastad tillbaka till utgångspunkten, oaktat hans väg gick rätt igenom sjöområden, som voro bevakade av fiendens kanonslupar. Senare i samma månad uppdrogs åt C. att med 300 man avgå för att understödja major Malm vid Taipale. Efter sin återkomst till brigaden var C. med i striden vid Virta bro samt i återtåget mot norr.
    • Efter fredsslutet gjorde Cronstedt ett energiskt försök att skaffa C. det erkännande, som så länge förvägrats honom. I en skrivelse av 9 juli 1809 föreslog han, under åberopande av ett liknande tidigare förord av J. A. Sandels, C. till överste i armén och framhöll därvid, att C. ej endast under kriget ådagalagt »besynnerlig militärisk skicklighet» och »personlig bravur» utan även under den föregående fredstiden visat sig »såväl i militäriskt som ekonomiskt avseende» vara en god befälhavare. Då även de nya männen, som sutto vid makten efter revolutionen, dröjde, begärde C. en undersökning rörande de smygande ryktena om honom. Ehuru någon sådan ej kom till stånd (justitierevisionens prot. 18 sept. 1809), bidrog dock hans steg måhända till att han äntligen fick den utmärkelse, hans chef vid Revolaks dömde honom värdig. Överstefullmakten utfärdades nämligen efter förnyad ansökan av C. sent omsider på våren 1810. Någon användning i svenska armén fann C, som ju tjänat vid ett finländskt truppförband, emellertid ej. På hösten 1810 tog han avsked med pension och bosatte sig i Finland. En anhållan om adelskap, som han vid avskedstagandet framställde under åberopande av ett tidigare löfte, lämnades utan avseende. Han vistades dels i Lovisa, dels i Åbo och levde, efter vad som framgår av samtida notiser i Åbo tidning och hans första hustrus suppliker om understöd, under betryckta ekonomiska omständigheter.
    • C. var till det yttre lång och mager; han var efter allt att döma en duktig och tapper krigare men hade trots det säkerligen välförtjänta erkännande, han i denna egenskap förvärvade, knappast militärisk begåvning.
    Person-ID I26256  190907
    Senast ändrad 6 Jan 2019 

    Far Johan Christiernin,   f. 1711,   d. 1787  (Ålder 76 år) 
    Mor Lovisa Ulrika Vernon 
    Familjens ID F17539  Familjeöversikt  |  Familjediagram

    Familj 1 Johanna Gustava Söderhielm,   f. 1768,   d. 19 Mar 1813  (Ålder 45 år) 
    Senast ändrad 26 Dec 2014 
    Familjens ID F17540  Familjeöversikt  |  Familjediagram

    Familj 2 Eva Chartlotta Aminoff,   f. 12 Dec 1755,   d. eft 1817  (Ålder > 63 år) 
    Senast ändrad 20 Jun 2017 
    Familjens ID F39529  Familjeöversikt  |  Familjediagram

  • Foton
    ChristierninAL.jpg
    ChristierninAL.jpg