Abraham Arosenius

Abraham Arosenius

Man 1761 - 1790  (28 år)    Har 48 anor men inga ättlingar i detta släktträd.


Personlig information    |    Media    |    Alla

  • Namn Abraham Arosenius 
    Född 4 Sep 1761  Västerås (U) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    • Kl 0200
    Döpt 4 Sep 1761  Västerås (U) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    • 1761 d: 4 september kl 2 om morgonen föddes min son Abraham, och döptes samma dag i kyrkan vid aftonbönstunden av Comministern Pehr Schedvin.
    • Vittnenvid dopet voro:
      Domprosten Doc. Jac. Svedelius.
      Interims CronoBefallningsman Abraham Törneros Abrahamsson.
      I hans ställe Mag.Sam. Terserus. Colleg. klass II
      Mitt syskonbarn, Danneman Petter Persson ifrån Tible i Skultuna
      Crono-Befallningsman Törneros Fru Christina Malmstedt
      Jungfru Johanna Hülphers
    Kön Man 
    Gick ut på krigsskeppet Enigheten 1790 
    Yrke Fänrik på Enigheten, död Viborgska Gatloppet 
    Död 3 Jul 1790  Viborgska viken Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    • Omkom då skeppet Enigheten sprängdes i luften i Viborgska gatloppet.
    Ålder 28 år 
    Noteringar 
    • Linjeskeppet ENIGHETEN
      Enigheten var ett av svenska flottans linjeskepp, byggd på Karlskronavarvet 1732 av Charles Sheldon. Enigheten förliste den 3 juli 1790 då hon rammades och antändes av den svenska brännaren Postiljonen i samband med den svenska flottans utbrytning ur Viborgska viken i det så kallade Viborgska gatloppet.
    • VIBORGSKA GATLOPPET
      Upptakten
      Sedan Gustav III med sin skärgårdsflotta 15 maj 1790 förstört en del av ryska skärgårdsflottan vid Fredrikshamn, avancerade han österut längs kusten för att oskadliggöra den ryska skärgårdsflottan i Viborg. Samtidigt seglade svenska örlogsflottan under hertig Karls formella, men amiral Otto Henrik Nordenskiölds faktiska befäl efter sitt 13 maj gjorda misslyckade försök mot den ryska örlogseskadern vid Reval österut för att enligt planen samverka med skärgårdsflottan. 2 juni hade den senare anlänt till Viborgska viken, örlogsflottan levererade 3 juni och 4 juni ryska örlogsflottans Kronstadtseskader batalj, men drog sig natten till den 5 juni undan nordvart för att undvika att bli tagen i ryggen av den tillskyndande Revalseskadern. Sedermera seglade den på kungens genom engelske kommendören Sidney Smith givna befallning att förena sig med skärgårdseskadern, vars reträtt annars lätt kunnat avskäras, den 7 juni genom västra farleden vid Krysserort in i Viborgska viken och la sig emellan Salvör-grundet (Kulta-Matala) och Biskopsöns norra udde.
    • Blockaden
      Följande dag ankrade de förenade ryska örlogseskadrarna - 50 linjeskepp, fregatter och mindre fartyg - i en linje tvärs över stora inloppet till Viborgska viken. Svenska örlogsflottan räknade då 21 linjeskepp, 8 större och 5 mindre fregatter samt några mindre fartyg med en besättning av omkring 16 000 man. Skärgårdsflottan bestod av uppemot 200 fartyg med bemanning och landstigningstrupper till 13 000-14 000 man. Med transportskeppen inräknade uppgick hela svenska fartygsantalet till cirka 250. 16 juni och 17 juni gjorde konungen med en del av skärgårdsflottan ett försök att förstöra den vid Trångsund (det inre inloppet till Viborg) liggande ryska skärgårdsflottan, men tvingades dra sig tillbaka utan nämnvärt resultat. 19 juni fick ryska örlogsflottan förstärkning av skärgårdsfartyg och hotade med attack. De svenska flottornas ställning var nu betänklig, då all tillförsel från Sverige var avskuren av den blockerande ryska flottan. För deras räddning var en snar genombrytning av fiendens linje nödvändig. Flera förslag till utförandet av en sådan lades fram för kungen, varvid man slutligen bestämde vid att bryta sig ut genom västra farleden, förbi Krysserort, samma väg man kommit dit. Men motvind hindrade under en och en halv vecka planens verkställande. På ryska sidan gjorde man upp en plan att från Kronstadt och Viborg angripa och förstöra svenska skärgårdsflottan, som under tiden intagit ställning i Björkö sund, samt därpå anfalla svenska örlogsflottan framifrån och bakifrån.
    • Natten emellan 2 juli och 3 juli angrep prinsen af Nassau med ryska skärgårdsflottan från Kronstadt och Petersburg en i smalaste delen av Björkösund liggande avdelning av svenska skärgårdsflottan under överstelöjtnant Claes Hjelmstjerna, som efter 3,5 timmars strid fick befallning att dra sig bakom örlogsflottan. Ungefär samtidigt som detta skedde angrep överstelöjtnant Jakob Törning med 4 divisioner kanonslupar 5 ryska örlogsskepp vid Biskopsöns norra sida för att avleda uppmärksamheten från Krysserort.
    • Utbrytningen
      Natten till den 3 juli började vinden att vända. Den började då att blåsa i öst-nord-östlig riktning vilket var gynnsamt för en utbrytning genom västra farleden förbi Krysserort. Framåt småtimmarana samlades krigsledningen på den kungliga skonerten Amphion för att överlägga. Gustav III befallde att ett utbrytningsförsök österut skulle företas men blev övertalad av Nordenskjöld att istället med flottan försöka att bryta sig ut västerut.
    • Överstelöjtnanten Johan Puke blev utsedd leda utbrytningen. Klockan 3 blev han kallad till ordergivning på staben. Efter det att Gustav III hade fastställt utbrytningsriktningen vände han sig till Puke och sa: "Kära Puke ni är min flottas ledare, er fader vägrade ej att räcka huvudet för min far, spara ej ert liv och mod för mig jag glömmer det ej!" På detta svarade Puke: "Ja, Ers majestät, nog fan går jag ut, men hur det går med de andra det får vi se."
    • På morgonen den 3 juli lade flottan ut. I spetsen för flottorna styrde linjeskeppet Dristigheten under befäl av Johan Puke, och tätt följt av sitt systerfartyg Tapperheten, klockan halvsju mot den av ryska linjeskepp och fregatter spärrade farleden vid Krysserort samt bröt sig utan större förlust igenom mellan de ryska linjeskeppen Selsav och Sviatnoj Pjotr, beskjutande de fientliga fartygen både styrbord och babord långskepps. Skärgårdsflottans yppersta fartyg, Styrbjörn, under Victor von Stedingk, och Norden, under kapten G. Olander, bröt sig samtidigt igenom ryska embosseringen, närmare fastlandet. I bredd med linjeskeppen och fregatterna, men innanför dessa passerade sedan i god ordning kanonsluparna, galärerna och transportfartygen, beskjutande de ryska fartygen.
    • Fiendens andra embossering, vid Pensarskäret, 5 km väster om den första, bestod av 6 fregatter och forcerades med ännu mindre svårighet. Konungen följde skärgårdsflottan i en öppen slup, som förde kunglig flagga, och var vid Krysserort nära att bli skjuten men bytte därefter om fartyg. Genombrytningen av de ryska embosseringarna, varvid de svenska fartygen liksom i ett gatlopp passerade de ryska skeppen, har föranlett att hela sjöstriden fått namnet Viborgska gatloppet.
    • Största delen av flottorna hade utan nämnvärd förlust genombrutit eller passerat de ryska embosseringarna, då en olycka inträffade på svenskarnas egen sida, som medförde fruktansvärd skada för dem. En svensk brännare - Postiljonen - som bogserades i den svenska kön av linjeskeppet Enigheten och var avsedd att sticka de ryska skeppen vid Krysserort i brand, fördes så oskickligt att den i stället antände både Enigheten och fregatten Zemire vilka vid 9-tiden exploderade. Till följd av krutröken seglade flera svenska fartyg, bland annat 3 linjeskepp och 2 fregatter, på grund. Den svenska örlogsflottans arriärgarde var därigenom nästan tillintetgjort. Först då övergav ryssarna sin nästan obegripliga overksamhet. En del satte efter den svenska örlogsflottan, hann upp det bakersta av skeppen vid Hogland och lyckades mellan denna ö och Sveaborg ta två av dem.
    • Konsekvenser
      Vid framkomsten till Sveaborgs hamn 5 juli befanns örlogsflottans totalförlust vara 7 linjeskepp, 3 fregatter och några smärre fartyg samt omkring 5 000 man. Vad skärgårdsflottan beträffar råkade den på eftermiddagen ut för de vid Pitkepass liggande 5 ryska örlogsfartygen under brigadjären Crown; han tvingade många att stryka flagg, men kunde till följd av deras mängd och av sjögången ej besätta dem, varför största delen fick tillfälle att åter sätta segel och hålla inåt skären. Endast överamiralens signal till Crown att förfölja svenska örlogsflottan räddade det fartyg på vilket konungen befann sig att bli taget eller skjutet i sank liksom en stor del av skärgårdsflottan. Visserligen förföljdes den senare av den ryska skärgårdsflottan, men denna led av stormen större förluster än den svenska. Den svenska skärgårdsflottans totalförlust var obetydlig: 18 bevarade fartyg och 30 transportskepp. Den samlade sig 4 och 5 juli enligt konungens befallning vid Svensksund - där dess förluster blev mer än ersatta genom föreningen med Cronstedts eskader ifrån Pommern och där den på Gustaf III:s initiativ tog en lysande hämnd 9 juli och 10 juli, vilken avgjorde kriget.
    Person-ID I10702  190907
    Senast ändrad 27 Feb 2017 

    Far Petrus Arosenius (f Rank, äv Westrén),   f. 21 Sep 1718, Västerås (U) Hitta alla personer med händelser på denna plats,   d. 24 Jun 1783, Prästgården, Söderbärke (W) Hitta alla personer med händelser på denna plats  (Ålder 64 år) 
    Mor AGNES Abrahamsdotter Hülphers,   f. 2 Mar 1736, Västerås (U) Hitta alla personer med händelser på denna plats,   d. 8 Jan 1803, Nohr 10, Söderbärke (W) Hitta alla personer med händelser på denna plats  (Ålder 66 år) 
    Gift 24 Mar 1757  Västerås (U) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    • Vigselförrättare domprosten Dr Jacob Svedelius
    Familjens ID F38  Familjeöversikt  |  Familjediagram

    Familj Kristina (Stina) HEDVIG (Hedda) Persdotter Koersner,   f. 23 Apr 1771, Starbo Gård, Norrbärke (W) Hitta alla personer med händelser på denna plats,   d. 1797  (Ålder 25 år) 
    Gift ca 1788  Söderbärke (W) Hitta alla personer med händelser på denna plats 
    • Äktenskapets ingående grusades av Viborgska gatloppet
    Senast ändrad 7 Jan 2011 
    Familjens ID F2259  Familjeöversikt  |  Familjediagram

  • Foton
    ArosAbrahamEnig.jpg
    ArosAbrahamEnig.jpg

    Foto-dokument
    Enigheten
    Enigheten