Vicar Rank Family History

Vicar Rank and his > 136 000 of his relatives

Dela Skriv ut Lägg till Bokmärke

Noteringar


Träffar 251 till 300 av 45,516

      «Föregående «1 ... 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ... 911» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
251
Frånskild 11/12 1952 
Kåge, Nils Gösta (I70021)
 
252
Frånskild man (1/5 1922) enl dödboken. 
Jönsson, Gudmund ångbåtsbefälhavare (I64262)
 
253
Frånskild man (5/6 1936).
Simonstorp (E) AIIa:5 (1916-1926) bild 289 / sid 273 (AID: v178582.b289.s273, NAD: SE/VALA/00326) 
Nilsson, Karl Olof (I88334)
 
254
Frithiof Pontén
Född 27 juni 1872
Färlövs församling, Skåne
Död 19 juni 1967 (94 år)
Lunds domkyrkoförsamling, Skåne
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Lärare, föreläsare och författare
Maka Anna Möller
(1904–1967)
Föräldrar Johan Pontén
Ida Palmlund
Släktingar Peter Carl Pontén (farfar)
Johan Pontén (farfars far)
Frithiof Pontén, född 27 juni 1872 i Färlövs församling i dåvarande Kristianstads län, död 19 juni 1967 i Lunds domkyrkoförsamling i dåvarande Malmöhus län[1], var en svensk lärare och läromedelsförfattare. 
Pontén, Frithiof (I99508)
 
255 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Arosenius, SIGNE Margaretha (I10599)
 
256
Genomgick första klassen av Malmö h. lärdomsskola; intogs i Hälsingborgs 1. trivialskola ht. 1834; student i Lund 2 okt. 1840; disp. 26 maj 1841 (De Snorronis Sturlonidis historia, p. IV; pres. A. Cronholm); filol. kand. 20 juni 1842; fil. kand. 4 juni 1844; disp. 17 juni s. a. (Granskning av grunderna för det nya förslaget till en förändrad nationalrepresentation, d. IV; pres. E. S. Bring); fil. magister 22 juni s. å.; avlade examen till rättegångsverken 19 juni 1846. Auskultant i hovrätten över Skåne och Blekinge 23 juni 1846; e. o. fiskal därstädes 8 jan. 1849; v. häradshövding 7 jan. 1850; adjungerad ledamot 11 juli 1851; fiskal 1 nov. 1852; assessor 12 apr. 1853; ledamot av stadsfullmäktige i Kristianstad 1863—70 (v. ordförande 1863–66, ordförande 1867–70); ledamot av Kristianstads läns landsting 1863—69 (v. ordförande 1867—69); ledamot i kommittén angående ny lag rörande vattenrätten 5 maj 1863—8 mars 1864; ledamot av riksdagens andra kammare för Kristianstad och Simrishamn 1867—72 och för Stockholms stad 1873—78 samt av dess första kammare för Örebro län 1882—93 och var därunder bl. a. ledamot i andra kammarens enskilda utskott 1867 och i lagutskottet 1867—70 samt ordförande i sistnämnda utskott 1882—90 och 1892 och ordförande i särskilt utskott 1891; ledamot i kommittén angående Sveriges övergång till guldmyntsystem 7 sept. 1869—13 aug. 1870; statsråd och chef för civildepartementet 3 juni 1870—11 maj 1875; hovrättsråd 19 aug. 1873; tf. president i kammarkollegiet 14 maj 1875; ordförande i den till följd av K. brevet 12 febr. s. å. tillförordnade kommittén angående svenska och norska konsulatväsendet (bet. 4 nov. 1876); landshövding i Örebro län och ståthållare på Örebro slott 5 maj 1876; ordförande i kommittén angående ny växellag 26 jan. 1877—apr. 1878 och i Örebro läns hushållningssällskap från 1877; ledamot av kyrkomötet 1878, 1883 och 1888; ordförande i kommittén angående förslag till ny sjölag m. m. 24 nov. 1882—22 febr. 1887; ledamot i förstärkta lagberedningen 5 dec. 1884; statsråd och chef för justitiedepartementet 6 febr.—28 sept. 1888; ordförande i kommittén angående sjöfartsnäringens tillstånd 8 jan.—12 sept. 1890, i kommittén angående ändringar i kyrkolagen 21 nov. 1890—25 maj 1891 och i kommittén angående förändrad lagstiftning rörande sparbanker 15 maj—27 okt. 1891; ordförande i nya lagberedningen 31 dec. 1892. RNO 1869; LLA 1870 (HedL 1882); KNO 1871; KmstkNO 1873; KmstkVO 1875; RCXIII:sO 1876; jur. hedersdoktor i Uppsala 6 sept. 1877; innehade därjämte ett flertal utländska ordnar.  
Bergström, Per Axel (I15330)
 
257
Gerard Axel Johannes Versteegh, född 27 november 1890 i Säbrå socken, Ångermanland, död 1 mars 1977, var en svensk industriman. Han var son till Arend Versteegh.

År 1909 erlade han mogenhetsexamen i Stockholm och började därefter sin affärsverksamhet. Efter delägarskap i agenturfirman Barkman & Versteegh var han 1924-32 VD för Marma-Långrörs AB, Marma sågverks AH och Sulfit AB Ljusnan. Han var även VD för Ungers industriaktiebolag 1926-32. År 1932 blev han även VD för Graningeverken. Efter fadern Arends död var han självklar ledare för Graningeverken och anslutna företag.

Under efterkrigstiden gjorde Versteegh stora förtjänster på export. Under hans tid infördes tekniska innovationer, som tryckimpregnering. Icke desto mindre var han kontroversiell part på arbetsmarknaden på grund av sina idéer. Han ansåg nämligen att varken arbetsgivarna eller arbetstagarna borde organisera sig. Vid Marmaverken utmynnade en arbetskonflikt ut i Ådalskravallerna 1931.

År 1917 gifte han sig med Gunhild Huss. Han återfinns tillsammans med henne på Norra begravningsplatsen i Solna.[1] 
Versteegh, GERARD Axel Johannes (I129725)
 
258
Gift 1726-06-26 i Ekeby (M) [Vigselboken Genline GID 1207.28.78800] med efterföljande ana. 3 post Trin vart copulerade Drängen Truls Hansson, barnfödd i Eijenstorp och Pigan Anna Torsdotter, barnfödd i Lilla Vestergårda, och de skall bo i Stora Haberga. 
Familj F43885
 
259
Gift 1:o med Maria Holstenia med vilken han hade flera barn, av dem en son som blev präst. Gift 2:o med Margareta Wising och med henne ytterligare sex barn. 
Westling, Daniel Matthiae (I130549)
 
260
Gift Lindblad, skild 8/10 1923 
Jonasson, Ebba Eleonora (I62422)
 
261
Gift m. Hospitalspræst i Chrislianstad, Carl Twettowius, d. 31 Marts 1721. Han blev gift 1º m. en Datter af Sognepræsten i Sølvisborg, Christen Madsen. 
de Fine, Cathrine Kirstine (I28536)
 
262
Gift med Ola Larsson 
Trulsdotter, Margreta (I124812)
 
263
Gift omtrent 1678 m. Vice-Byskriver i Bergen, Ludvig Lem, f.1656, begr. 16 Nov. 1686 (Søn af Lector theol. Magister Peder Nilssøn Lem og Abel Ludvigsdatter Munthe). 5 B., af hvilke en Søn, Arnoldus, optog sin Moders Slægtnavn: de Fine. 
de Fine, Gjertrud (I28544)
 
264
Gift två gånger.
Halmstad (N) AIIa:31 (1917-1941) bild 2450 / sid 2341 (AID: v337628.b2450.s2341, NAD: SE/LLA/13138) 
Svensson, Kurt Edmund (I119220)
 
265
Gift, Troligen 8/4 1905 med Nils Albert Nilsson 12/3 1881 
Persdotter, Sjulina (Schulina) (I96623)
 
266
Gifta i Hammer. 
Familj F43806
 
267
Gifta i Mangers Præstegård 
Familj F43787
 
268
Glumslöv (M) AIIa:3 (1907-1919) bild 1190 / sid 271 (AID: v258763.b1190.s271, NAD: SE/LLA/13112) 
Persson, Jöns (I97193)
 
269
Glumslöv (M) AIIa:3 (1907-1919) bild 1200 / sid 272 (AID: v258763.b1200.s272, NAD: SE/LLA/13112)
Glumslöv (M) AIIa:5 (1920-1937) bild 1260 / sid 278 (AID: v258765.b1260.s278, NAD: SE/LLA/13112) 
Persson, Edvin (I96870)
 
270
GÖSTA ELGHUFVUD 
Virgin, Carl ÅKE Adolf (I132657)
 
271
Göteborgs Vasa (O) AIIa:14 (1914-1929) bild 21 / sid 2617 (AID: v82582.b21.s2617, NAD: SE/GLA/15475)
Göteborgs Oscar Fredrik (O) AIIa:44 (1917-1922) bild 189 / sid 3584 (AID: v82525.b189.s3584, NAD: SE/GLA/13189) 
Zachrisson, Nils Hjalmar (I133978)
 
272
Gravnummer: KATK XII 4
Del: XII 
Menzinsky, Modest (I83312)
 
273
Grubbe är utbredd och kraftfull, speciellt till Själland länkade adelssläkt som raden fortfarande blomstrar i Tyskland . Så tidigt som 1127 måste det ha bott en Gunde Grubbe familjens äldsta del verkar också sammanställa endast med svårighet. Vapnet, känd redan på 13: e talet , visar två och ett halvt år senare, tre från vänster sköld fälgen utgående röd spikar i den silverfärgade rutan på hjälmen två horn fartyget beläggs med samma märke. John Grubbe, som var med när hertig Valdemar 1284 biföll Flensburg stad privilegier , var kanske far till Sir Peter Grubbe. Av de barn som ingår kommunfullmäktige , herr Peter Grubbe , som i 1326 beseglade Kung Valdemars charter , och John Grubbe, som var far till Sir Peter Grubbe till Ordrup som i 1377 beseglade Kung Oluf s stadga. Av den tidigare Mr John's andra ättlingar kan tyda på två bröder, biskop av Børglum senare i Ribe Mogens Jensen Grubbe (död 1369), vilket var mycket omtyckta av kung Valdemar IV och kung Oluf D. 2: s drots , Sir Bent Bygg Grubbe till Gunderslevholm (d. 1391), och förmodligen också i Alslev i Fakse Distrikt invånare Grubbe'r härstammade från honom. Av dessa är barnlösa Evert Grubbe (d. 1492) förbundskansler under kung Kristian I och senare rektor för Vår Fru kloster i Roskilde , och hans bror, Niels Grubbe (levde 1503), var stamfader nyare generationen. Den senares son, sheriffen på Tryggevælde Sivert Grubbe till Lystrup (d. 1559), hade en talrik flock av barn, inklusive söner Erik Grubbe till Gunderup - vars sonson, sheriffen av Århus Farm Erik Grubbe till Gammelgård och Tjele (1605-1692), var far till den berömda fru Marie Grubbe (d. 1718). Den tyska linjen förfader Jörgen Grubbe , som föll i krig fångenskap i Turkiet och som bosatte sig senare i Ostpreussen , och slutligen Eiler Grubbe (1532-1585). Detta skedde i 1560 posten som intresse mästare och blev nominerad 10 år efter Rigens förbundskansler , som kontor höll han med ära och skicklighet till sin död. Han var innehavare av flera lukrativa forleninger och kanonikater, 1579 ombyggd hans förfäders gård Lystrup i renässansstil . Bland hans barn är det lång tid sheriffen av Malmöhus Sivert Grubbe till Hofdal , Torup och Høgholt (1566-1636), som i 1595 - 1602 ockuperade den viktiga posten som huvudsekreterare i danska kansliet och 1599 var kung Christian IV : s resultat på resan norra Norge . Resan beskrivs i hans postum dagbok , en rik källa att skriva som har bevarat minnet av en sympatisk och kultiverad person. Känd var hans skicklighet i att skriva latin verser . Bland förbundskansler Eiler Grubbe andra barn var kristna Grubbe till Lystrup (död före 1642) - vars sonson, kapten Tönne Grubbe till Lystrup (1651-1721) var familjens sista man i Danmark - och sheriffen på Vestervig Jörgen Grubbe till Tostrup , Hageløs och Snow Inge (1584-1640), som tjänat som kavalleriofficer i Kalmarkriget . Den senare dotter, Regitze Grubbe (1618-1689) som gifte sig med Hans Ulrik Gyldenløve till Vindinge , en naturlig son till kung Christian IV, dömdes till livstids exil på Bornholm som vad som hade orsakat Agnes Sophie Budde att göra ett försök att gift grevinnan Parsberg. Den tyska linjen, som står Grube, som leder familjens gamla vapen, har talat ett antal framstående tjänstemän, som flera professorer . Förutom de ovannämnda gårdar är familjemedlemmar, vilket innefattar ägda Tersløse Farm , Bregentved , Pederstrup , Spanager , Nørbeg , Trinderup , Vengegård , Batch Abbey och Vedby Farm . Med en Zeeland, särskilt för att Særslev närstående släktet, som ledde en pojkflicka i skölden, hjälmen två fartyg horn, använt ett par ledamöter namnet Grubbe, troligen en modern arv. [ redigera ]Betydande medlemmar av släktet 
Grubbe, Gunde (I45394)
 
274
Guayaquil 1934
Indonesia 1939
During Second World War Blomberg stayed in Indonesia as a neutral War Correspondent. He participated in resistance organizations and helped people trapped in Japanese concentration camps. 
Blomberg, ROLF David (I17877)
 
275
Gustaf de Frumerie tog studentexamen 1890 och fick sin utbildning till arkitekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1895. Han var anställd arkitekt vid Stockholms gasverk (1904–1906) och vid Stockholms elektricitetsverk (1906–1937).[1] 
de Frumerie (Frumerie), Gustaf (I28619)
 
276
Gymnasist:
1671 Härnösand, (Y) 1)  
Burman, Abraham Laurentii (I22551)
 
277
H:s första tryckta undersökning är Skiss över nysvensk kvantitetsutveckling (1901). I arbetet diskuteras kvantitetsutvecklingen i gamla kortstaviga ord, alltså utvecklingar som fornsv gap>nysv gap, fornsv dr[æ]pa> nysv dräpa, fornsv posi>nysv påse, fornsv skip>nysv skepp, fornsv hiti>nysv hetta, fornsv mosi > nysv mosse. H visar, att utvecklingen i uppländska dialekter varit beroende av 1) vokalkvaliteten: a, [æ] förlängs allmännare än i, [y], u, o; 2) den på vokalen följande konsonantismen: framför d, g, l, n, v inträder regelrätt förlängning av vokalen, framför k, p, t, s sker förlängning av vokalen, om denna är a eller [æ], däremot ofta förlängning av konsonanten, om vokalen är i, [y], u eller o. I nutida riksspråk föreligger, framhåller H, likartade kvantitetsförhållanden som i uppländska dialekter, och utvecklingen bör på båda håll ha varit densamma.
Ett närliggande ämne behandlade H i doktorsavhandlingen Stafvelseförlängning och vokalkvalitet i östsvenska dialekter (1902). Med hänsyn till stavelseförlängningen kan de östsvenska dialekterna enligt H sammanföras i tre kronologiskt skilda grupper: 1) sydfinländska mål, 2) baltiska och nordfinländska mål, 3) åländska mål. Grupp 1 representerar det äldsta åldersstadiet, grupp 3 det yngsta. En viktig nyhet är påpekandet, att en förändring som visar sig inom ett större område, sannolikt är äldre än en som förekommer inom ett mindre. Ett studium av dialekternas former kan därför ådagalägga en kronologisk utveckling. 
Hesselman, Bengt Ivar (I53135)
 
278
Hade inga barn.
Hultsjö AI:21 (1866-1870) Bild 311 / sid 299 (AID: v20391.b311.s299, NAD: SE/VALA/00146)
Hultsjö AI:23 (1876-1882) Bild 118 / sid 108 (AID: v20393.b118.s108, NAD: SE/VALA/00146) 
Ulfsax, Leonhard Magnus (I126143)
 
279
Hallaröd (M) AI:10 (1864-1870) bild 76 / sid 72 (AID: v109650.b76.s72, NAD: SE/LLA/13136)
Hallaröd (M) AI:11 (1871-1876) bild 85 / sid 81 (AID: v109651.b85.s81, NAD: SE/LLA/13136)
Hallaröd (M) AI:12 (1877-1885) bild 110 / sid 108 (AID: v109652.b110.s108, NAD: SE/LLA/13136)
Färingtofta (L) AI:18 (1886-1892) bild 366 / sid 365 (AID: v99078.b366.s365, NAD: SE/LLA/13100) 
Stångberg, Nils Persson (I117109)
 
280
Hallaröd (M) AI:13 (1886-1894) bild 94 / sid 83 (AID: v109653.b94.s83, NAD: SE/LLA/13136)
Hallaröd (M) AIIa:1 (1895-1907) bild 1160 / sid 106 (AID: v258921.b1160.s106, NAD: SE/LLA/13136)
Hallaröd (M) AIIa:2 (1908-1920) bild 2000 / sid 190 (AID: v258922a.b2000.s190, NAD: SE/LLA/13136) 
Sjöberg, Ernst (I111292)
 
281
Hallaröd (M) AI:5 (1831-1836) bild 67 / sid 125 (AID: v109645.b67.s125, NAD: SE/LLA/13136)
Hallaröd (M) AI:6 (1836-1841) bild 69 / sid 129 (AID: v109646.b69.s129, NAD: SE/LLA/13136)
Hallaröd (M) AI:7 (1841-1846) bild 69 / sid 125 (AID: v109647.b69.s125, NAD: SE/LLA/13136)
HFL: Hallaröd AI:8 (1847-1855) Bild 66 / sid 63 (AID: v109648.b66.s63, NAD: SE/LLA/13136)
Hallaröd AI:9 (1856-1863) Bild 80 / sid 71 (AID: v109649.b80.s71, NAD: SE/LLA/13136) 
Sjöberg, Ola ladufogde (I111356)
 
282
Halmstad (N) AIIa:31 (1917-1941) bild 1940 / sid 2290 (AID: v337628.b1940.s2290, NAD: SE/LLA/13138) 
Erfalk, Sven Adils Svensson (I34975)
 
283
Han har till Jakobs kyrka i Stockholm givit predikstolen och den vackra södra kyrkoportalen samt grundlagt Mietois kapellkyrka i Finland. 
Fleming, Henrik (I38930)
 
284
Han var bataljonspredikant vid Jämtlands regemente 1671-75, men utnämndes det sistnämnda året till komminister i Lit.
År 1694 klagade hans kyrkoherde Elias Oldberg över hans försumlighet; han hade rest till Norge utan lov, försummat predikningar m.m. Ordförande i domkapitlet var Petrus Klockhoffs svåger, prosten Hofverberg, som yrkade på förlikning. 
Klockhoff, Petrus Hansson (I67653)
 
285
Han var med i det svenska lag som blev olympiska guldmedaljörer i laggymnastik 1908. 
Cervin, Andreas (I25314)
 
286
Handlande, hemmansägare och kyrkvärd i Vittangi. Han skall i ungdomen ha kommit i delo med sin far, och lämnat Vittangi, varefter han, enligt uppgift, bodde en tid i Torneå och lärde sig köpmansyrket. När han återvände till Vittangi hade han en del pengar, som han investerade i ett hemman, som kom att kallas Benjaminsgården, och en lanthandel, vilken framemot 1870-talet hade gjort honom till Jukkasjävi sockens oomtvistat rikaste man.
Han innehade jord i de flesta byar i församlingen; ägor han mestadels kommit över sedan hans kunder förpantat sina gårdar hos honom, och sedan inte kunnat betala tillbaka sina skulder. Han var gästgivare sedan 1870-talet, kyrkvärd åren 1868-71, samt innehade olika förtroendeuppdrag för sockenstämman. 
Lahti, Benjamin (Bengt) Andersson (I71191)
 
287 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Arosenius, HANNA Margareta (I10508)
 
288
Har gemensam ana i Lars Nilsson Lundstedt (1773-1819) 
Familj F43511
 
289
Har troligen flyttat till Amerika.
Osby (L) AIIa:3 (1901-1916) bild 1070 / sid 753 (AID: v252552.b1070.s753, NAD: SE/LLA/13300)
Osby (L) AIIa:3 (1901-1916) bild 360 / sid 682 (AID: v252552.b360.s682, NAD: SE/LLA/13300)
Höör (M) AIIa:4 (1908-1919) bild 950 / sid 85 (AID: v262520.b950.s85, NAD: SE/LLA/13185) 
Andersson, Johanna (I8467)
 
290
Håstad (M) AII:1 (1900-1910) bild 1900 / sid 182 (AID: v104439.b1900.s182, NAD: SE/LLA/13165)
Håstad (M) AII:2 (1911-1924) bild 1960 / sid 186 (AID: v104440.b1960.s186, NAD: SE/LLA/13165)
Falköpings stadsförsamling (R) AIIa:5 (1910-1923) bild 1600 / sid 150 (AID: v82092.b1600.s150, NAD: SE/GLA/13109) 
Andersson, Fritz Leonard (I8114)
 
291
Helsingborgs Gustav Adolf (M) AIIa:18 (1927-1935) bild 160 / sid 3410 (AID: v259367.b160.s3410, NAD: SE/LLA/13604) 
Persson, Artur Helmer Konstantin (I96791)
 
292
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:143 (1908-1915) bild 2360 / sid 16831 (AID: v259821.b2360.s16831, NAD: SE/LLA/13171)
Riseberga (L) AIIa:9 (1908-1919) bild 200 / sid 514 (AID: v493471.b200.s514, NAD: SE/LLA/13313)
Gråmanstorp (Klippan) (L) AIIa:6 (1908-1919) bild 1140 / sid 108 (AID: v346573.b1140.s108, NAD: SE/LLA/13117) 
Borggren Alvén, Fritz Vilhelm (I19351)
 
293
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:152 (1908-1915) bild 2090 / sid 19254 (AID: v259830.b2090.s19254, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:180 (1915-1927) bild 1700 / sid 4564 (AID: v259858.b1700.s4564, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:159 (1915-1927) bild 1840 / sid 370 (AID: v259837.b1840.s370, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs Gustav Adolf (M) AIIa:30 (1927-1935) bild 1200 / sid 5912 (AID: v259379.b1200.s5912, NAD: SE/LLA/13604) 
Kristoffersson, Carl August (I68957)
 
294
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) AI:26 (1813-1819) Bild 96 / sid 89 (AID: v107121.b96.s89, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) AI:27 (1818-1820) Bild 146 / sid 92 (AID: v107122.b146.s92, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) AI:28 (1820-1825) Bild 217 / sid 140 (AID: v107123.b217.s140, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) AI:29 (1824-1828) Bild 215 / sid 176 (AID: v107124.b215.s176, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) AI:31 (1827-1832) Bild 267 / sid 486 (AID: v107126.b267.s486, NAD: SE/LLA/13171)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) AI:33 (1831-1837) Bild 298 / sid 290 (AID: v107128.b298.s290, NAD: SE/LLA/13171) 
Brorsson, Petter Daniel färjeman (I21021)
 
295
Hennes fader skulle kunna vara Nils Boberg. Finns fyra söner 1737-1746 i Helsingborgs stad. 
Nilsdotter Boberg, Katarina (I86973)
 
296
Hennes namn stavas också Gunnela Gunoll Gunnola - Lasasdotter Lassasdotter. 
Lassesdotter, Gunnoll (Gunilla) (I73171)
 
297
Hfh 1773-1775 GID: 1285.24.21800
Kommentar Bengt Nordahl:
I 1774 års husförhörslängd upptas Bengt Ingelssons son Ingel Bengtsson (född 1732) med hustrun Maria Erichsdotter på ena halvan av hemmanet Olstorp. På den andra halvan upptas Jöns Bengtssons son Bengt Jönsson (VI:7) med hustrun Elna Bengtsdotteer (VI:8). Som inhyses upptas det nygifta paret sockenskräddaren Påhl Svensson (VI:11) med hustrun Kerstina Tullesdotter (VI:12). På det närbelägna gatehuset Wesslehus finner man Per Nilssons son Rasmus (född 1749) med sin hustru Olu Ingesdotter, där Påhl Svensson och Kerstina Tullesdotter senare uppges bo. 
Bengtsson, Ingel (I13177)
 
298
Hfh 1800-1809 GID: 1285.26.54400 
Nilsson, Per (I88732)
 
299
Hfh 1800-1809 GID: 1285.26.54500 
Andersson, Nils (I8882)
 
300
Hfh 1820 GID: 1330.29.93000 
Lindberg, Johannes rusthållare (I75920)
 

      «Föregående «1 ... 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ... 911» Nästa»


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding ©, v. 12.0.2, skapad av Darrin Lythgoe 2001-2019.

Underhålls av Karl B Arosenus.

En person utan historia har ingen framtid